Sverige har varit det land där politiker har kunnat göra lite som de vill, ankdammen har inte känt av mycket av de stormar som viner på världens oceaner. Andra nationer må falla och nya uppstå, civilisationer utvecklas och förbättras men landet i norr som är inklämt mellan Finland och Norge, det skulle aldrig ändra sig. När Olof Palme mördades så sa man "hur kan det hända i Sverige". Precis som om just detta stycke landområde svävade fritt eller var en egen planet, ljusår från alla andra nationer och jorden också för den delen. Så var det inte och det fick människor sakteligen acceptera oavsett de ville eller inte. Sverige, ett perfekt experiment i socialism och marknadskrafter i skön harmoni, ett land som länge hade försprång från sina grannar och resten av det sönderbombade Europa. Grannar som hade försvarat sig med näbbar och klor mot tysken som försökte ändra allt till att bli tyskt. I Sverige sjöng landstormens lilla Lotta visor för klämkäcka pojkar som satt i gräset med en mauser i ena handen och en öl i den andra. Pilsnerfilmens tid 91:an, Kronblom och Åsa-Nisse. En nation som låg på kökssoffan och inte iddes bry sig om detdär andra, det var ju ändå så långt borta. Likt Tjuren Ferdinand satt svensken under sin korkek och sa "jag trivs bättre här, där jag kan lukta på blommorna".
Och medan Sverige luktade på blommor brann det runt omkring, utvecklingen gick fort men det märktes inte i landet lagom där politiker vaggade folket till ro, med höjda bidrag, gratis hit och fritt dit. Man hade ju så mycket pengar eftersom landet hade sluppit att försvara sig mot lede fi. Lede fi fick köra sina tåg på svenska järnvägar, den svenska flaggan var vit, kapitulationens fana som för säkerhets skull kallades för neutralitet. Man ville inte oroa det sovande folket. Och tiden gick, länder där ute i det okända utvecklades med rasande fart och i Sverige.. där röstade man på Socialdemokratin eftersom det hade man alltid gjort och alla släktingar innan också. Det som var bra förr är bra också nu, resonerade man. Och tiden, ja ni vet att den gick vidare och snart började det blåsa från gränserna. Man hade länge lyckats inbilla människor att världen var platt så att ingen i landet lagom vågade gå för nära horisonten eftersom det fanns farligheter där och man kunde ramla över kanten och där hände bara otrevliga saker.
Som alltid vara inget för evigt och en dag vågade sig en över till andra sidan, fick se att det fanns annat än grå fjädrar och tog med sig informationen hem. Informationsutbyte var bra för människorna men inte för politiker, eftersom den fria världen satte griller i huvudet på folket och de skulle ju rösta rätt, inte få nya idéer utifrån. Men det gick inte att hindra och det gick som det gick. Anna Lindh blev mördad i Stockholm och vad sa man? Jo att "hur kan detta hända i Sverige"! Att det var livet som knackade på samt en blåögdhet hos de styrande som inte såg att med nya intryck kom nya faror, som var boven i dramat nej usch så kan man inte tänka. Och landet slumrade ett tag till, ivrigt försökandes att stänga ute det hemska som inte kunde hända i landet men ändå hade hänt. Eftersom det var så lugnt i Sverige kunde man inte riktigt förstå hur det kunde hända farliga saker som kunde påverka landet negativt. Så när till exempel det förkom en kärnkraftsolycka i världen. Då var man tvungen att utreda hur sannolikt det var att den faktiskt hade hänt och att den faktiskt hade hänt just där och just då. Man hade tänkt införa kärnkraft i Sverige och det var viktigt att inte männsikor fick reda på att kärnkraft var förenat med risker, det var väldigt viktigt. Kärnkraftsolyckor hade knappast hänt fast bra lite om det nu var sant att det hade hänt.
Krig och elände, svält och umbäranden i världen. Och Sverige började komma efter men hade ändå byggt upp en hygglig apparat för att kunna ta hand om medborgarna. Pensionärer hade det bra, barn och skola sköttes utmärkt, landet var en succée. Men politiker i landet de var oroliga för att människor skulle upptäcka att gräset var grönare på andra sidan och de gjorde vad som gick för att få dem att inte hoppa över staketet. Däremot gjorde man inte så mycket för att de utanför inte skulle hoppa in och plötsligt stog man där med många fler munnar att mätta än vad det fans bröd. Sekulariserat som det var så trodde man inte på att två bröd och fem fiskar skulle mätta men man kunde ju försöka. Men männsikor blev hungriga och de knorrade för att de inte fick valuta för den premie de betalade till staten för att vara försäkrade mot obestånd och hunger. De började surna till och plötsligt var man bereddd att testa något annat än socialism, hela havet stormar.
Det finns bara ett visst antal platser i riksdagen och de började bli fulla av annat än S och nu blev politiker rädda för att inte få leka i sanden längre. Och det dröjde inte länge förrän en ny sheriff var i stan, han klampade in och människor jublade! De jublade så högt så att de andra hördes inte men alla andra partier rabblade samma ramsa så ingen var intresserad och sheriffen växte och blev kraftigare, vände sig mot de övriga partierna och sa att om de inte gjorde något åt saken så skulle de minsann åka i finkan. Nu darrade de i sina stolar, vad göra med en snubbe som bara blev större och större. Man kunde ju förlora tillgång till alla pengar och alla förmåner om sheriffen satte sig på för många stolar. Man grep förtvivlat omkring sig och fick tag i en bok och där! Där fanns den. Räddningen i form av en lag från 1932, som hade använts för att stänga ute sheriffer från den politiska sandlådan och som hade garanterat makt att styra som man vill oavsett vad väljare tycker.
Nu var ju inte alla helt nöjda med det och sheriffen satte sig makligt ner utan att bli förbannad, han visste att han skulle bli starkare av att de andra slog på honom. Det var att se tiden an och visa människor att det gick att räkna med honom. Och världen brann, våldsamma upplopp som så småningom även fann sin väg in i landet fullt av mellanmjölk. Och människor blev mer frustrerade, de blev förbannade men fortfarande med knuten näve i fickan och möjligtvis vid fikabordet OM det var människor som man kunde lita på där. I ett land av angivare kan man inte lita på någon nästan, alltså bäst att vara tyst men det fanns undantag. Det började som en krusning på ett av världens vattenytor, människor samlade sig och började demonstrera mot det de inte tyckte om. Det small lite här och där och hur mycket försök som än gjordes att ljuta olja på vågorna så växte de och oljan fungerade som bensin. Det mullrade vid horisonten, man såg träden böja sig vid gränsen. Ett oväder var på väg där borta. Nu var stormen namngiven utomlands det låter som ett kvinnodito. PEGIDA rullar in och de som inte hänger med får hålla sig fast i närmsta träd, stolpe eller flaggstång. PEGIDA växer fort med en orkans styrka. Det räcker inte längre att säga "hur kan det hända i Sverige", lukta på kaffet och känn aromen inse att nu rullar det stora vemodet in och inget blir sig längre likt i landet mellan Finland och Norge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar